Känslan av hopplöshet.

Ingenting känns rätt

finns inget hem

ingenstans att vila

Det finns ingen som kan säga sig förstå

utan att

känna

uppleva

När ens stötpålar i livet

dem som gjort dig till den människa du är idag

sviker

försvinner

när dem inte visar dig att du fortfarande är bra i deras ögon

då vänds livet upp och ner

När du letar, tror dig finna

visar det sig att du bara duger för att utnytjas

När du vill och du vet att du kan

men ändå aldrig lyckas

Det är först då du ligger där

med känslan av att tappa andan

känslan av att bröstet ska pressas sönder och samman

först då du kämpar och försöker andas mellan gråtattackerna

du bygger dig en mur

du ler och skrattar

men inte på riktigt

du känner en ilska

hat

avsky

mot allt och alla

du finner ingen tillfredställelse

ingen mening

du vill men du kan inte

Känslan av att aldrig hitta hem

Att saknaden efter en vän kan vara så fruktansvärt stor och att psyket påverkas så mycket.... Jag vill inte vara någonstans just för tillfället, känner mig inte hel och defenetivt inte klar i knoppen.

Allt jag vill är att åka ner till dig och finnas vid din sida, konstant!